Funderar på vad som gör att vi människor tillåter oss att ta makt över andra människor. De böcker jag läst det senaste har handlat en del om hur människor utsätts för kränkningar och förtryck av andra både enskilda och i grupp. Alla har vi läst om andra världskriget där mellan 50 - 60 miljoner människor dödades, de allra flesta på grund av etniskt ursprung eller ställningstagande mot nazismen, dödade i rena avrättningar, övriga är soldater samt civilbefolkning i bombningarna.

Uttrycket att i "krig och kärlek är allt tillåtet" förskönar och gör det lättare för oss att ta in att soldater i krig begår fruktansvärda övergrepp helt utanför sitt uppdrag som soldat, Koreakriget som exempel.

Utanför krigets värld sker samma övergrepp, stat, myndighet, polis, skola, förmyndare, organisationer, mfl tar sig friheter att ensamma eller i grupp runt om i världen utöva grova övergrepp och frihetsberövande av andra människor.

Hur kan vi tillåta oss att göra detta? Skulle jag i en viss situation utöva övergrepp på en annan människa? Skulle jag i en viss miljö tycka att det är självklart att polisen har rätt att skjuta gatubarn? Skulle jag kunna uttrycka tankar att människors liv har olika värde?

Vill inte tro att jag skulle kunna svara jag på ovanstående frågor men jag är rädd att frågan ändå i många fall skulle bli besvarad med "ja" för uppenbarligen är det här gängse normer i många delar av vår värld och uppfattas som normalt.

Samtidigt som människan har dessa grymma egenskaper när det gäller att framhålla sig själv och sin rätt, är vi på ett helt annat plan väldigt omsorgsfulla och hjälpande, till exempel när människor drabbas av katastrofer. Hela världens ögon riktas mot behövande och katastrofinsatser inleds - i det "stora". 

Även inuti katastrofen utövas förtryck, man stjäl, frihetsberövar barn mm. Kriminaliteten är ett stort problem överallt, ett problem där en egen individ enligt egen norm tagit sig rätten att utöva makt över andra.

Kan jag göra något åt det här? Känns som jag inte kan göra mycket.. men jag kan stå upp för när jag ser någon i min omgivning fara illa, jag kan ifrågasätta om jag ser någon på gatan bli illa behandlad. Jag kan göra min röst hörd för att ingen människa har rätt att utöva makt över någon annan, för människors lika värde. Inte minst kan jag rannsaka mig själv och ställa mig frågan huruvida jag utövar makt över någon annan eller om jag utsätter någon för orättvis behandling och i så fall förändra min inställning och mitt handlande.

Det finns barn som inte har en skugga av en chans till ett värdigt liv, miljontals barn världen över och min stilla undran är: "Var är FN styrkorna, var är NATO - de som ser sig själva som världsamvete.. finns inga JAS Gripen i luften för att hjälpa dessa. Mängder av organisationer arbetar för att hjälpa utsatta barn det vet vi, det hör vi, det ser vi genom alla barngalor och insamlingar - men det hjälper inte - det krävs så mycket mer. Det krävs att INGEN har rätt att utöva makt över en annan människa, det krävs att varje enskild människa ser ett annat liv lika värdigt som sitt eget - hur ska det gå till.. jag vet inte.



Tänk om alla brottsliga/kriminella handlingar upphörde NU. Hur skulle världen se ut?

Följande yrkeskårer skulle upphöra:

Polis, advokat, låssmed, ordningsvakter, övervakning, fångvård, alla arbeten i samband med vandalisering, tulltjänsteman, yrken som har med säkerhetssystem att göra, inkassoföretag, alla yrken i samband med krigsindustri, militär... + många, många fler.. 

Tänk så mycket resurser som skulle kunna läggas på att förbättra och underlätta för alla människor i världen!

Vi skulle inte behöva ha lås på våra hus, sjukvården skulle ha mer resurser till medicin/sjukdom eftersom man skulle slippa alla brottsoffer. Vi skulle vara garanterade att den mat vi äter och den medicin vi får innehåller precis det som står på innehållsbeskrivningen, Vi skulle aldrig riskera bli lurade, bedragna, utsatta för hot, misshandel, försäkringar skulle bli billigare - inga försäkringsbedrägerier. Vi skulle slippa känna oss övervakade av bevakningsfirmor och kameror och ändå känna oss trygga, o s v..

Tyvärr ser inte världen ut så... den ser ut så här:

Skulle kunna lägga upp hur mycket mer filmer som helst där oskyldiga, civila blir skjutna framför kameran, där barn utsätts för brott, nyfödda som hittas i sopor - men det räcker med dessa. Mina ögon tåras!