- KOM -

Om en sorg ditt hjerta gömmer,
Som du aldrig, aldrig glömmer,
Vandrande på törnestig,
Älskling, hur än verlden dömer,
Kom till mig!

Ej jag frågar, ej jag klagar,
Men i dina mulna dagar
Vill en strimma sol jag se;
Om mitt löje dig behagar,
Vill jag le.

Röda rosor har jag inga,
Men de hvita vill jag bringa,
Bundna i en vallmokrans.
Känn, hur himlen ger de ringa
Doft och glans!

Skall du långt i verlden ila
Genom skogar tjugumila,
Glöm ej bort mitt fogelbo!
Kom när helst du längtar hvila:
Här är ro.

Tystnad fins, om du behöfver,
Skugga fins här dagen öfver,
När du gått dig febervarm,
Och de vilsna ögon söfver
Trogen barm.

Ej den lilla källan frågar,
Larmande, hvad brand dig plågar,
Men mot sår och törst och qval
Utan ord sin dryck hon rågar
Lugn och sval.

- Carl David af Wirsén (1876) -