Vad hände egentligen med sommaren?

Efter trevande inledning och lyssnande på omgivningens planer för semester fick jag en idé om att skaffa en liten husvagn. Den skulle inredas till mitt eget syfte och passa bilen med drag, ett nostalgiekipage inrett på bästa tänkbara bekväma sätt för sköna veckor vid kusten och lugna helger med fiskspö och grill i Tiveden. Det var min tanke som långsamt växte fram.

Husvagn införskaffades, renoverades, målades, inreddes, tre nätter vid kusten, gjorde sista piffet i vagnen på luckor och toa, hade en känsla av stolthet över mitt verk, sen blev det svart.

Positivt: Jag fixade faktiskt helt ensam att både renovera och inreda en gammal husvagn till något som liknade en rullande compact living sommarstuga á la 60-tal.

Negativt: Jag fick ingen semester, tog inte in sommaren, hann aldrig känna lugnet och känslan av ledighet och avslappning.

Likt en klubbad säl gick jag ned för räkning och undrade i mitt stilla sinne varför i .. ska jag ens försöka resa mig upp igen. 

* * *

Sittande i badkaret klockan halv fyra mitt i natten med duschhandtaget i handen, låter det svala vattnet försiktigt gå över kroppen för att avleda signaler av klåda till hjärnan. Sitter kvar tills jag hackar tänder och skakar av vattnet, som nu känns iskallt, men som hjälpt mig lindra de hettande nässelutslagen en stund.  Ilska, besvikelse, tårar och maktlöshet löser om vart annat och frustration över känslan av ett liv som "vingklippt" fågel sköljer över mig.

Jag ger 100% av mig i allt det kommer jag alltid göra även om det tar emot och med en dåres envishet intalar jag mig att "det kommer bli bra". Jag gillar oli.. jag, nä just det, jag gillar jag, vet att jag har kvaliteér och kunskaper som människa, jag tycker om mig som jag är men jag tycker inte om mitt liv som det är. Saknaden av mycket är stor och kraft går åt till att hitta glädje i det jag har i stället för sorg i det jag saknar.

Jag ska ta tillbaka mark.. sakta men säkert, lite i taget och hoppas att varje fall tillbaka inte blir lika djupt. Jag bär mitt huvud högt trots smärta i kropp och själ men jag vet vad jag är, vad jag har att ge och vad jag kan. Jag tycker jag är bra för jag provar nytt och tycker om att göra saker och det är kul när min hjärna drar iväg med mig på nya projekt man kan inte kunna allt men man kan kunna lite om allt - så tänker jag. Stackars experter som vet allt om så lite.. fast dom är så bra för oss som vill kunna lite om allt för när vi är inne på just deras område och utforskar så blir vi själva lite av en expert för ett tag just på grund av deras hjälp.

Jantelagen - släng dig i väggen! Det är synd om den som inte fattar hur bra jag egentligen är. Det är jag och Lotta på Bråkmakargatan "som kan allt utom att åka slalom" - fast jag kan ju det med .. shit vad jag är bra!! Å så Lovis förstås, hjälpars den lilla ungen hon kan hon .. oj oj oj.


Jaha, det var det... få se nu vad jag som är så himla bra ska hitta på för nåt bra.. städa.. ja just det städa var det och det är ju jag skitbra på! Ja just det jag glömde... jag är ju skitsnygg också!