Innehåll


RSS 2.0

Prat om mat

Har förstått att för att vara en blogg med aktning bör man ha med lite mat-tips - recept och sånt :) Så jag får väl göra ett inlägg då och då om vad som tillreds.

Förr om åren lagade jag mycket mat med omsorg och bakade det mesta både bröd och kakor av alla de slag, efter att ha drabbats av diverse sjukdomar, glutenintolerans bland annat (kommer mer lite längre fram om medicin och sjukdom i bloggen) så tappade jag lusten för att både laga och äta mat. Mat blev föda, något man behöver ha i sig för att överleva, inget jag såg fram emot istället något som bara tog min tid. Att inte kunna äta vaniljbullar, hemlagade brödkakor, goda såser med mera tog glädjen ifrån mig. Till saken hör också att jag ALLTID varit en "smörgås-människa", älskat smörgåsar mer än middag, har varit så allt sedan jag var barn, att då drabbas av att inte kunna äta bröd ... ja - ni förstår. Till en början var jag optimistisk och tänkte att det här är väl  ingen konst jag kan ju faktiskt baka och har många gånger fått beröm för mitt goda bröd, det är bara att hitta nya recept och byta ut mjölet mot glutenfria varianter. Oj, oj, oj så fel jag hade, med brödet från de första bakförsöken kunde jag ha slagit ihjäl folk = stenhårda, nästa gång tvärtom som klister i mitten, slängde otaliga degar som till på köpet var ca 5 gånger så dyra som vanliga degar - suck! Insåg att allt jag visste om brödbak kunde jag glömma, här krävdes andra tekniker och efter år av träning fixar jag nu äntligen helt underbart gott glutenfritt bröd, så, yes - jag är en smörgås-människa - igen!

Middagsmaten däremot har varit lite segare efter diverse utbrott av överkänslighet för tillsatsämnen med mera som resulterade i flertal besök på akutmotagningar, ambulansfärder och adrenalinsprutor blev matsituationen helt enkelt ångestbetingad.

Idag har jag mina "ups and downs" periodvis lockar matlagningen men oftast  går jag runt i den överfyllda matbutiken och har ingen aning om vad jag ska hitta på till mat. För min del kan jag som sagt leva på mackor med ost och skinka samt råa grönsaker till men yngste sonen är en "middags-människa" och förstår i princip inte varför man äter smörgås, likadant med äldsta dottern, i mellansonen däremot har jag en bundsförvant han är en "smörgås-människa" av yttersta klass.

Sista veckorna har jag dock känt en förändring har blivit påverkad av en "gammal" bekant, en skolkamrat från grundskolan har inspirerat mig både till att börja blogga och till och med känna sug efter att laga till och med tre rätters - wow. TACK Magdalena! Magdalena gör otroliga middagar mitt i veckan trots att både hon och maken jobbar samt har 4 tonårskillar hemma dessutom är hon så disciplinerad att hon skriver veckomatsedel och har gjort typ 20 år, visst jag gjorde det också när barnen var små några år men sedan rann det ut i sanden. Nej, jag kommer inte börja göra det igen (det gör ju Magda åt mig hehe), nej, allvarligt så kommer jag inte upp i hennes nivå oavsett om jag har matsedel eller ej. Men som sagt jag känner mig inspirerad och nu ska det bli bättring på matfronten på Nybyggarevägen! Här en länk till Magdas Blogg LÄS!

Ok, nu till dagens lunch som bestod av omelett med spenat, lök och potatis, till det kall skinka och rårivna morötter med pressad blodapelsin och pumpakärnor - smakade väldigt bra - rekommenderas. Receptet hittade jag på nätet.

70 g bladspenat
1 gul lök
4 kokta potatisar
6 ägg
2 dl mjölk
4 mörötter
1 apelsin
Pumpakärnor
400 g rökt skinka
salt, svartpeppar

Fräs spenat och den hackade löken, tillsätt den kokta tärnade potatisen och fräs ytterligare en stund. Lägg i en ugnsfast form. Vispa äggen och mjölken tillsätt salt och svartpeppar. In i ugnen på 200 grader i ca 25 minuter.
Riv morötterna och pressa över apelsin, garnera med pumpakärnorna.
Servera med rökt skinka.

Så här blev resultatet lite svårt att se på bilden men omeletten blev faktiskt riktigt hög och fin - liknar mest en tjockpannkaka på bilden. Det var snabbt, lätt och gott :

Omelett med skinka och morotssallad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback