Vi åkte iväg, pratade, pratade och pratade.. delade minnen och känslor vi lade ett pussel av de bitar vi hade och fick ihop en hel bild av händelseförloppet. Angelica förstår fortfarande inte att hon lever och säger att allt hon gör är bonus från och med nu - hon säger att hon inte skulle varit här... jag känner inte så...

Allt var bokat, tåg, taxi, hotell, mat och konsert. Vi bokade bord i restaurangen till klockan halv fem och bussen till konserten skulle gå ca halv sju och konserten började klockan åtta.

Vi letade febrilt på hotellrummet efter kylskåpet med de små vinflaskorna.. hm muttrade vi har man tagit bort sånt - var ju ett tag sedan i alla fall som jag bodde på hotell, när jag arbetade var jag hyfsat trött på hotellrum men nu såg jag fram emot att slänga handdukarna på golvet och slippa bädda. Men som sagt kylskåp fanns inget, vi som tänkt ta varsitt glas när vi gjorde i ordning oss för kvällen men ingen av oss orkade gå bort till baren för att köpa något så vi beslutade oss för att vi fick nöja oss med vin till maten.

  

Vi tyckte att vi var ganska rätt klädda för att klara både varm sommarkväll eller småregnig lite ruggig kväll då vi hade med tröja/jacka och regncape. Angelica såklart söt som vanligt ;) och med sitt egenhändigt designade och tillverkade plexihalsband runt halsen, också jag iförd ett av de halsband jag har som Angelica gjort ber dock om ursäkt för mitt hår som är katastrof borde satt upp det. Jag har ett väldigt självfall och jag orkar inte hålla på och platta det är liksom lite för mycket hår för det och när jag har det kort blir det än värre att hålla ordning på vill bara krulla ihop sig och växer för fort - det är bara att konstatera jag har aldrig någon riktig frisyr men jag klipper mig regelbundet vill absolut inte gå runt med slitet hår. Ja, ja nu fick jag i alla fall tillfälle att använda min klänning som jag hittade i en liten butik i Falkenberg som hade massor av snygga kläder - "Så fin" hette butiken kan varmt rekommendera ett besök.

Vi tyckte själva att vi var lite "vardagssnyggklädda" för att gå på konsert och det var väl tur att vi inte tog till det tunga artilleriet.. Angelica var ensam (vad vi såg) klädd i lång klänning/kjol och jag var ensam (återigen vad vi såg) klädd i ljusa färger. Men hallå... det är sommar .. eller? 90 procent av publiken hade vi mer trott att de skulle ut och plocka blåbär än att gå och lyssna på en symfoniorkester. Hmm, jag är kan jag lova ingen hejare på klädkoder men ensemblen var klädda i kostym, skjorta och slips så även Salem är det då inte oförskämt att som publik komma i gummistövlar och fjällrävenjacka... eller??

Vill ju inte hänga ut någon så jag "högg huvudet av dem" (hehe) - ni kan ju själva ta en titt.. så här såg det ut.. men det är väl bara jag som inte är tillräckligt "världsvan"..

Nåja, nu är det dags för mat och menyn såg helt fantastisk ut vi ville absolut inte göra några ändringar dock var jag tvungen att byta ut förrätten då det var lite osäkert med kräftorna för mig och SJÄLVKLART skulle vi ha både vin och dessert! Angelica hade bestämt att det här var en "firalivethelg" och vi skulle njuta så mycket vi kunde.

 

Fick också en liten extra aptitretare från köket innan förrätten kom in, det var anklever med oxsvans och kantareller samt en vinigrette. Det går inte beskriva hur gott det smakade vi tittade på varandra och bara mmmm.. Ni kan tycka den ser mesig ut.. men jag lovar att jag förstår precis varför den kallas aptitretare!

 Förrätten jag fick var abborre på bädd pepparrotsströdd sallad samt löjrom - helt underbart gott.
 Angelicas förrätt såg inte så mycket ut för världen men den var enligt henne också helt sanslöst god.

 Varmrätten kan vi inte beskriva i ord, oxfilén var helt underbart god och det var två riktigt stora bitar även om det inte syns på bilden då tallrikarna var gigantiska. Ser så tråkigt och färglöst ut på bilden men det kan jag lova att så var inte fallet med smaken.

 Sist men inte minst den ofattbart goda desserten jag fick byta till blåbär eftersom jag inte kan äta jordgubbar och jag är inte ledsen för det. Det mesta på menyn var närproducerat och i möjligaste mån ekologiskt, marsmallowsen hade man själv "bakat" och självklart även glassen var tillverkad i köket.

 Angelica hon njöt av sin dessert som bestod av både godis, glass och bär och det smattrade i munnen på henne av .. ja vad heter det.. sånt man åt som barn och som poppar runt i munnen - ja ni vet vad jag menar.

 Vi njöt i stora drag och det behövdes inte mycket av det goda vinet innan vi kände av det :)

 Vi var såå mätta - Angelicas uttryck - "foodbaby" kom väl till pass :)) Bussresan till Dahlhalla tog cirka en halvtimma och vi var verkligen förväntansfulla inför att få se den så välkända scenen. Vi blev inte besvikna det var över förväntan - så otroligt vackert! Här ser vi scenen bakifrån.

 Och här ser vi scenen framifrån. Vi hade platser långt fram i mitten på rad sex - perfekt!

 Konserten var helt fantastisk Salem al Fakir tillsammans med Gävle symfoniorkester på denna scen med sådan fantastisk akustik jag var mållös! Angelica stod upp och hoppade, applåderade och sjöng med i princip hela tiden. Symfoniorkestern kunde man ej heller bli besviken på den hade allt som om möjligt ska finnas i en symfoniorkester, violiner, trumpeter, basfioler, saxofoner, harpa, massa saker att slå på som både hänger och står :) stora skallror - rejäla plåtbitar för "muller" och ja det fanns säkert en triangel gömd nånstans också - ja som ni hör så är det det musikaliska geniet som beskriver ensemblen ;)) En av favoriterna var absolut en instrumental låt där Salems bror (har glömt vad han heter) spelar bastuba och Salem själv violin - fantastiskt!

Tårarna var nära när låten Purple Lady spelades - det var denna låt vi lyssnade på i bilen när vi kraschade och orden "Purple Lady" och "made up red clown smile" är ristade i mitt minne förstod inte varför förrän Angelica skriker "- Mamma, det var den här låten vi spelade i bilen..."

Kan bara i efterhand konstatera att dessa rader sjöngs och spelades av Salem al Fakir i vår bil när vi hejdlöst kastades runt på E20:

Sweet Purple Lady
Arms up feet down
spinning round and round
try'in to walk the highway yellow line.