* * * 

Vissa dagar gör ondare än andra,
när viljan inte har kraft.
Vissa dagar är vinden hård,
saknad av det man haft.

Vissa dagar gör längtan ont,
 ensamheten tär.
Vissa dagar vinner smärtan,
kniven i hjärtat skär.

Vissa dagar regnar tårar,
 rädslan gör tanken skör.
Vissa dagar finns inga vackra ord,
otillräckligheten förgör.


Vissa dagar är bättre än,
vissa andra dagar


* * *

* * *

- Hej Tant, jag undrar en sak...
- Jaha, vad är det du undrar då?
- Jo, jag undrar - kan man köpa en stjärna?
- En stjärna? Vad för stjärna menar du?
- En sådan som lyser på kvällen som man ser på himlen när det är mörkt.
- Nej, en sådan stjärna kan man inte köpa.
- Nähä.. men solen då kan man köpa solen?
- Nej, solen kan man inte heller köpa.
- Jaså... men du en sjö då, en sjö kan man väl köpa?
- En sjö? Kan man köpa en sjö, nej det tror jag inte man kan göra, det skulle nog inte gå.
- Men man kan väl köpa vatten i alla fall?
- Ja vatten kan man köpa, det finns i affären, du har säkert sett flaskorna som ser ut som läsk fast det är vatten i.
- Ja men då kan man ju köpa vatten och tömma ut det så blir det ju en sjö.
- Hm, jo fast det skulle bli väldigt många flaskor vatten och det skulle kosta väldigt mycket pengar.
- Men om man har jättemycket pengar kan man köpa alla flaskor vatten då?
- Mmm, det kan man göra om man har så mycket pengar men man måste förstås ha väldigt mycket mark att tömma vattnet på om det ska bli en sjö.
- Men om man har väldigt mycket mark och tömmer alla vattenflaskorna där då har man väl en egen sjö? Och om man köper hallondricka i stället för vatten då har man en hallonsjö, hihi.
- Ja, jo..
- En alldeles egen sjö som man får göra vad man vill med och som ingen annan får ha.
- Nej, så är det nog inte riktigt. Vi har ju allemansrätten och alla har rätt att få gå ner till en sjö och bada.
- Så då kan man inte äga en sjö?
- Nej, jag tror inte det.
- Nähä..suck! Men du, Tant, kan man köpa månen?
- Månen? Nä.. månen, den kan man.. månen.. jo, ja just det månen, månen ja den kan man köpa!
- Va bra! Men Tant vad kostar månen?
- Månen.. ja.. den kostar väl 3785 tusen miljoners miljarder.
- Oj, vad bra! Tack så mycket Tant! Men du Tant vem köper man månen...
- Nej se så, spring iväg nu.. det är nog presidenten av universum som säljer månen.. allt löser sig när du hittat honom.
- Åh vad bra Tant, tack så jättemycket du är så snäll, jag lovar att du kan få låna månen av mig om du vill, när jag köpt den, men bara du. Hejsvejs, nu ska jag springa till prisitanten av universen.. Men du Tant var bor den där prisitanten?
- Suck, jag vet inte, men fråga farbrorn där borta, han kanske vet. Hej då!
- Jaha, åh, du är bäst Tant, hej då, då, Tant, lalalala... Du farbrorn, hallå, farbrorn..

* * *

* * *

Jag har en hemlighet
som ingen vet
det ingen vet är
hemlighet.

Men om någon vet
jag har en hemlighet
så vet jag inget
som någon inte vet.

Ni vet jag har en hemlighet
fast ingen nu när alla vet.

* * *

* * *

I sekunder av lycka gör sig kärleken påmind
så stark så ömsint så hjälpsam så full av förtröstan 
i famn av tillit och trygghet.

Då bekräftelsen på kärlek var självklar, 
ej ifrågasatt känner hjärtat förtroende som ej behöver talas
då ömsidigheten hade outtalad kraft. 

I sekunder av lycka är hjärtat skört,
men fyllt av guld och vad kärlek det får än mer det ger
när någon dess värde förstår.

* * *

* * *

Inte bäst gör fel, försöker rätt,
 tanken vrängs tillbaks. 
Det sägs men inte görs, 
man svikta i en aning
när det gjorda görs igen.
Viljan leder in i omsorg
men den tas ej för ord,
ordet sägs men hör
det som munnen inte talat.
Handling tar ett varv
och vänder åter.

Var finns lugn var finns ro
om inte i en liten vrå.
När någon knackar frågar tyst
och svaret kommer strax.
Allt på rättan plats
när man ska ha 
men inte när man haft.
En önskan är en fråga
är en befallning 
men tjat när inget görs.
Önskan hörde ingen 
men tjat domderas ut. 

Ingen annan finns i jag
ett sinne går ej dela.
Delad hjälpsamhet
och famnen trygg
utan änglsan alla vill.
Stolt i sinnet ingen skada
ge ifrån en hand med glädje.
Värmen sprider omtanke
och glädjens skimmer
är dess lön

Det lugna sinnet är en styrka
den hjälp som getts ger kraft igen.
Då står jag stark och rak i hjärtat
när tanken är av ärlighet.

* * *



Fjäril i silver - Angelica Hvass

* * * Den som gör samma sak hela tiden lär sig aldrig något nytt * * *

- - - Om jag vore en giraff - - -

Skulle jag nå dit ingen annan når,
och bara äta blad från akaciaträden.
Ingen oro skulle nå upp till mig
 jag skulle ta dagen som den kommer.

Faran skulle jag se före alla andra
så jag i god tid kan gå i stilla passgång
med mitt älskade barn till säker plats.
Jag skulle titta på världen uppifrån
fälla ner mina långa ögonfransar
och med en suck undra vad som pågår.

Mitt hjärta skulle ingen kunna ta
det väger alldeles för mycket.
Man skulle betrakta min skönhet
och låta mig leva i trygghet.

Om jag vore en giraff skulle jag vara död,
annars vore jag nu den äldsta giraff
som världen skådat.




Så underbart fina!

* * *

Träskor, handskar,
stenläggning.
Städa balkong,
planta blommor
solen skiner.
Räkningar betalda,
veden kvar i hög,
ingen mat lagad.
Fylld tvättmaskin.
En runda till tippen,
drivbänkar borta,
gräset oklippt.
Ett kokt ägg,
hallon med glass.
Kaffe och semla,
grävd kompost.
Gräv upp stenar,
gräv ner dem igen.
En bruten nagel,
skrapad arm.
Av med handskar,
på med handskar.
Morötter och bröd.
Vattna blommor,
inget vatten,
fixa pumpen
vattna blommor.
Israel får hjärnsläpp, igen.
Häng upp tvätten,
ta hand om disken.
Duscha, tvätta,
raka benen,
ansiktskräm, nagelfil.
Värdelös TV,
dålig film.
Ilsken kropp,
Alvedon och Tradolan.
Kvällsmat på balkongen,
Naken i en säng,
viskar tyst,
vill älska dig.

* * *

* * *

Lär dig tiga lär dig prata
lär dig säga rätt i tid
det finns inget som är orätt
när det går i gamla spår.
Allt som hoppas i ett hjärta
går tillsammans utan kamp
när det lilla barnet stannar
går man ingenstans.
Det finns ingen tid som denna
när en dag är dag i dag
och det gamla är det glömda
inget värde har.
Då står hela världen stilla
ingen ser utan spegel
bara framåt blir ett kaos
när det förra godkänns ej.

* * *

* * *

... i morgon är en annan dag ... lilla fluga..

Trampade på en mina och for rakt ner i källaren.. minor gör ont dom bränner som eld och river sår i hela kroppen. Tröttheten sliter i mig och säger att jag behöver sova, kroppen säger att den inte klarar en mina till. Huvudet säger "var rädd om mig" gör roliga "bra-saker", ja jag ska göra roliga "bra-saker", försöka hitta en liten "bra-sak" varje dag. Mitt "driv" vill göra saker, fixa, greja, klara av, titta stolt på mitt verk och säga för mig själv.. ha ha det där har jag gjort och jag gjorde det bra. Svårt se att något är bra när tårarna är i vägen och man inte känner sig bäst utan sämst..

Jag är på väg.. vet inte vilken väg vet inte hur...  just nu en dag i taget det är vad jag precis klarar just nu.. en dag i taget.

* * *

Jag följer bara med,
likt en surfare på en bräda.
Tar livet mig våldsamt
eller varligt
beror på vågornas höjd
och vindens kraft.
Jag försöker stå stadigt,
jag följer bara med...

 * * *

Man sa mig att jag alltid var så stark, så positiv, men då var inte motgångarna höga som berg. Energin kom från någon bredvid som stöttade, gav kraft, kärlek och styrka. Stegen är jobbiga när man trillar bakåt gång på gång, när man är rädd och osäker, när man inte vet om man klarar nästa våg.

Jag vet jag är positiv, jag vet jag är glad och utåtriktad, jag vet jag hittar lösningar och ser möjligheter, jag vet jag inte är jag idag.

Det här borde ingen läsa... men har ju bytt min "skrivbok" till en blogg, vet inte om det är vettigt. Ska man låta någon annan läsa när man skriver ner hur man känner när man mår som allra sämst.. jag vet inte.. Helt klart är att detta inte blivit någon "titta vad jag är bra blogg" det är mer djupa berg och höga dalar eller var det tvärt om.. jag kanske är på ett högt berg i en djup dal.

Jag är bara människa jag klarar inte allt .. även om jag vill .. just nu är det jobbigt att vara ensam och det är jobbigt att inte må bra. Jag måste klara av det och jag måste klara det utan att förpesta tillvaron för de runt omkring då är det skönt att "kräkas" i en blogg. Tänk att jag säger det... att jag låter hela världen veta att jag mår skit att jag lämnar ut mig själv i en blogg, visar min svaghet min sårbarhet.. - jag - den duktiga den starka visar min svaghet.. "This is my life" i dag, i morgon är en annan dag och jag hoppas jag hittar någon "bra-sak" .. i morgon..

Flickans klagan

Hjärta, hjärta, hade jag dig framför mig!
Låge du, oroliga, i min hand här,
O, då skulle hastigt min trogna omsorg
    Bringa dig lugnet!

Som en mor sitt barn, jag dig skulle gunga,
Föra, sakta vyssjande, fram och åter,
Tills du upphört klaga och nöjd din plåga
    Glömde i sömnen;

Men nu bor du slutet i barmens fängsel,
Otillgängligt stängdt för hvar vänlig hyllning,
Blott för honom blottadt, som oupphörligt
    Rubbar din hvila.

Johan Ludvig Runeberg (ur Lyriska dikter)



Amor

Ej han sårade mitt hjärta,
Ej, som döda böcker lära,
Smög han fram med pil och båge.
All hans list var blott hans oskuld,
Skönhet var hans enda vapen.
"Söta gosse, vill du komma,
Är mitt hjärta varmt och öppet."
Och han lydde strax,—och sedan
Lika mån, som han att dröja,
Är jag själf att äga honom.

Johan Ludvig Runeberg (ur Idyll och epigram)


* * *

Dikt är för mig - ord i rad som bildar en mening med ett budskap - ett härligt sätt att skriva och underbart att läsa!

En önskan

Av hela vår soliga värld
önskar jag blott en trädgårdssoffa
där en katt solar sig...
Där skulle jag sitta
med ett brev i barmen,
ett enda litet brev.
Så ser min dröm ut...

Edith Södergran (ur Dikter 1916)

Så mycket känslor, så mycket tankar - mindfulness - lev i nuet, låt tankar komma, tankar gå. Men saknad kan inte komma och gå, den finns där hela tiden, den kräver sin uppmärksamhet. Den gräver en grop i magen, den är som en lång suck som en hink vatten hängande i ett rep från himlen, mitt i öknen, den hänger precis så högt att den inte går att nå. Saknad, något man inte har något man inte når.

Kärlek, så mycket, så stark - behöver ingen bekräftelse när den är självklar, den gör ont när den inte finns. Förälskelsen finns ett tag, blir kärlek, blir vardag behöver gödas behöver uppmuntras. Det är så lite, så lite som behövs för att älska, om du tillåter mig - så tillåter jag dig - om vi tillåter varandra så kan vi älska, om vi vill.

Den lilla handlingen är kärlek, det lilla ordet, blicken. Tryggheten när man vet att den finns, tryggheten när den inte behöver bekräftelse, tryggheten när man vet att den inte kommer försvinna.

Jag blottar mig jag visar min svaghet, jag öppnar mig och släpper ut min smärta. Min kärlek finns där, min längtan min saknad, så djup och så innerlig, en kärlek med ett hjärta som gör ont. En ensamhet som ingen vän kan fylla en smärta som ingen läkare kan bota och tårar som inte går att torka.

I morgon är en annan dag ... det är bara en natt emellan... 

Saknar det här....






Har bestämt att i morgon ska det vara en bra dag!

God Natt

* * *

Jag trodde på mig,
jag trodde jag var bra.
Jag trodde jag dög,
jag trodde jag var trygg.
Jag trodde jag var stark,
jag trodde jag klarade allt.
Jag trodde på kärlek,
jag trodde på min känsla.
Jag trodde på allt jag hade,
jag trodde inget kunde rubbas.
Jag trodde  smärta inte fanns,
jag trodde hjärtan inte kan blöda.

Jag vet jag kan,
jag vet jag är bra.
Jag vet jag duger,
jag vet jag är trygg.
Jag vet jag är stark,
jag vet jag klarar allt.
Jag vet min kärlek gör ont,
jag vet min känsla.
Jag vet inget är som det ska,
jag vet marken rämnar.
Jag vet smärta finns,
jag vet hjärtan blöder.

Jag vill inte veta mer,
jag vill inte orka.
Jag vill inte klara mer,
jag vill inte gråta.
Jag vill inte tänka mer,
jag vill inte känna.
Jag vill inte mista mer,
jag vill inte falla.
Jag vill inte vackla mer,
jag vill inte tveka.
Jag vill inte sjunka mer
jag vill inte drunkna.

Jag tror jag vet jag vill älska dig,
men vill du älska mig?

* * *


Love Hurts by AnyAnemona

Ser på tv:n ett inslag om en gymnasieklass någonstans i Sverige - missade var det var - de hade ett projekt vilket gick ut på att göra goda gärningar, göra människor glada. En av sakerna de gjorde var att gå ut på stan med skyltar där man skrivit texter som - "Du är bäst", "Ett gott skratt förlänger livet", "Kram" och så vidare. De strålade som solar och delade ut kramar till alla som ville ha. Kan bara konstatera att det går inte hålla leendet tillbaka när man ser dem och alla som går förbi ler med hela ansiktet och en del väljer att ta emot en kram. Tänk så enkelt.. ett leende från någon man möter på gatan, tänk att det kan göra att man känner sig glad. Kommer att tänka på en dikt eller vad jag nu ska kalla det som jag skrev för många år sedan.. letar upp den...

* * *

* * *

Minns att jag skrev detta i en tid när jag tyckte att allting bara handlade om att jäkta hit och dit och ingen verkade någonsin ha tid för att sitta ner och bara njuta. Alla var fullbokade med allt från arbete till fritidsintressen från morgon till kväll och på radio, TV, löpsedlar var det bara elände, elände och lite mer elände... Efter att ha varit på möte i Stockholm, suttit på centralen och tittat på alla jäktade människor och konstaterat att jag inte såg ett leende så långt ögat nådde och jag inser att även jag själv dras med, så hamnade texten ovan i min lilla "skrivarbok". Minns också att jag blev sittande där och log mot de som gick förbi och ja, jag fick lite konstiga blickar men en del nickade lite och log tillbaka - de trodde nog att jag ev kände igen dem. Men så skönt, en sån skön känsla ett leende och när man får ett tillbaka - då känns det bra i hela kroppen - testa!

* * *

Låt mig springa, låt mig flyga,
låt mig må dåligt,
låt mig må bra. 
Låt mig vara.
Låt mig göra, låt mig låta bli.
Låt mig tro, låt mig veta.
Låt mig gråta, låt mig skratta.
Låt mig vara.
Låt mig slippa tänka, 
låt mig vara drottning om jag vill.
Låt mig sjunga fast jag inte kan,
Låt mig vara.
Låt mig få visa mina tårar
låt mig prata, låt mig vara tyst.
Låt mig vara still, låt mig dansa.
Låt mig vara.
Låt mig gnälla, låt mig klaga,
låt mig jubla, låt mig glädjas.
Låt mig längta, låt mig hoppas,
låt mig krama, låt mig älska.
Låt mig vara.

 Får jag inte vara den jag är
 låt mig bara vara.

* * *




"Serenity" by Oryana

Hemma hos mig, ja eller nu rättare sagt hemma hos sig har vi en liten fröken "Hallonsaft" och i ärlighetetens namn så är hon fortfarande liten trots sina 26 år :). Ja - i alla fall när hon var mindre älskade hon allt som hade med djur och natur att göra historierna om vad hon hittat på och vad hon släpat hem/in är oändliga ska så småningom berätta lite om hennes upptåg.

Har haft henne och älskade lilla Lovis här sedan igår och kom därför att tänka på när lilla "hallonsaft" var liten. Att vi kallade henne "hallonsaft" kom sig av att hon hade både mitt och pappas efternamn och när hon skulle säga vad hon hette så lät efternamnet precis som hon sa "hallonsaft" :)

När hon var i sin bästa utforskarålder skrev jag denna dikt till min lilla älskling.

* * *

Lilla Söta Fröken Hallonsaft

Lilla söta fröken hallonsaft
gick på blomsteräng,
bråttom borde hon ha haft
hon skulle ju i säng.
Hon dansade likt en ängel
och högt sitt huvud bar
som blomman på sin stängel
sån skönhet endast barn o blommor har.

Att hon skulle hasta hade hon glömt bort
hon satte sig att rasta,
drömde om sitt sagoslott,
se där, hon såg fru nyckelpiga
och titta alla barnen röksvamp.
Mot den lilla frun hon vackert niga
men mot barnen - tramp, tramp, tramp.
Små puffar utav rök
under näpen barnafot,
såg ej ormen när förbi han strök
den var dock inget hot.

Likt en fågel var hennes kvitter
ja som den ljuvligaste visa
väl blandad med barnakvitter
ängens skatter hon ville prisa.
Men så hon mindes att mamma väntar
på att få sätta blommor uti sin vas
hon skyndar hem, på dörr'n hon gläntar
mammas dröm går nu i kras.
- Men min lilla docka var har du din bukett,
du skulle blommor plocka, knyta till rosett?

- Jo, förstår du lilla mamma
att blåklockan tacka nej
och vallmon' gjorde just detsamma
trots att jag hälsade från dig.
Jag tänkte ta en ängsviol
men där fick jag allt tji,
lät den stå med sin vackra kjol
den matade just ett bi.

Den lilla rosa klövern
med sin spretiga lugg
jag klev just bara över'n
och märkte'n ej ett dugg.

Men söta lilla mamma
jag vet nå't väldigt bra.
I stället för att blommor samla
som sloka nästa da'.
Följ med mig bort till ängen
och se dem i sin prakt,
det är poängen
låta dem växa i sin takt.

- Åh, du lilla ängel
så kloka ord du har,
och blomman på sin stängel
vi låter sitta kvar.
Men lova mig nu bara
att för mig presentera
dina vänner rara,
blåklocka, viol med flera.
I morgon vi går till ängen
du får visa allt roligt som du haft
men nu - kryp ner i sängen,
lilla söta fröken Hallonsaft.

* * *


Till min älskade söta lilla underbara unge - och tänk nu har hon själv en liten fröken "hallonsaft".
Massa kramar till er!




"Bild på min egen lilla fröken "Hallonsaft"

Den lilla fjärilen fladdrar fram och tillbaka precis som den inte vet vart den ska eller vart den kom ifrån. hastiga ryck, hit och dit och så plötsligt ner på en blomma för att sitta blick stilla. Den slår lite med vingarna och så likt ett höstlöv rycks den iväg och fladdrar bort. Jag undrar om den över huvudtaget kan bestämma sin egen väg den lilla fladdrande varelsen, kanske följer den vindens nyckfulla lättja och slumpvis landar på blommor längs färden.
Jag såg en fjäril som jag aldrig mer kommer att möta, du var så vacker, hoppas ditt korta liv blir bra. Undra om den lilla fladdrande varelsen lade märke till mig, som så förundrad studerade dess korta visit på min pelargon.

* * *

Det är vår solen skiner vårstädning i trädgården kan undra om jag ska möta årets första fjäril?

Idag, igår, i morgon, i förrgår, livet är inget som kommer "sen", livet ÄR nu - så glöm inte att LEVA!


* * *

Den duktiga fotografen Tanja Askani som bor i Tyskland tar helt otroliga naturbilder titta bara! Vill ni ser mer av hennes helt underbara fotografier följ länken: om Tanja Askani samt här Foto