Bockfesten - Mario Vargas Llosa
Dags att bocka av ytterligare en bok skriven av en nobelpristagare i litteratur, Bockfesten av Mario Vargas Llosa nobelpristagare år 2010. Det har tagit mig ett helt år att inse att Mario Vargas Llosa är en man. När jag första gången hörde hans namn vid utnämningen av nobelpriset förra året fick jag en bild i huvudet av att det var en kvinnlig författare och det har varit hopplöst att radera bort trots att jag ser hans ansikte framför mig vill jag gärna både skriva och säga "hon".
Jag hade förväntat mig att "Bockfesten" skulle vara en "tung" bok att läsa, en bok som jag mer eller mindre skulle tvinga mig till att läsa eftersom jag föresatt mig att läsa någon bok av alla pristagarna. Men fel fick jag där, jag tyckte boken var väldigt bra och lockade till att vilja läsa mer.
Handlingen utspelar sig i Dominikanska republiken där man parallellt får följa Urania som återvänder till sitt hemland efter 35 år i USA, Trujillo, "Välgöraren", el Generalisimo, landets enväldige härskare som styr landet på ett grymt diktatoriskt sätt och den grupp av motståndare till regimen som bestämt sig för att mörda diktatorn.
Urania är en framgångsrik advokat i USA som inte haft kontakt med sin familj på hela 35 år när hon uppsöker sin far i sitt barndomshem.
Utdrag ur boken:
"- Det är Urania, viskar hon och går närmare. Hon sätter sig på sängen, en meter från sin far. Kommer du ihåg att du har en dotter?
I den lilla gubben kommer en inre skälvning, det rör sig i de bleka, beniga små händerna med sina vassa fingrar som vilar på hans ben. Men fast de pyttesmå ögonen inte släpper Urania, förblir de uttryckslösa.
- Jag känner inte igen dig jag heller, viskar Urania. Jag vet inte varför jag kommit, vad jag har här att göra.
Den lilla gubben har börjat röra på huvudet, först neråt, sedan uppåt. Strupen ger ifrån sig en lång, sträv, hackande jämmer, som en klagosång. Men efter en liten stund lugnar han sig, fast blicken förblir fäst vid henne."
I en monolog av Urania förstår vi att hon och fadern bär på en väl förborgad hemlighet vilken är bakgrunden till hennes flykt från hemlandet.
Trujillo litar inte på någon och anser sig själv vara Dominikanska republikens välgörare. Han ser till att ingen kommer honom för nära, inte ens hans innersta krets och ingen kan lita på Truijllo och minsta misstanke om att inte ha fullt förtroende leder till döden med uppdiktade historier om förräderi. Under Trujillos styre kan man inte lita på någon.
Utdrag ur boken:
"- Måste jag förklara för dig för hundrade gången? Om inte de där företagen tillhörde familjen Trujillo, så skulle de där arbetstillfällena inte existera. Och Dominikanska republiken skulle vara det lilla afrikanska land som det var när jag åtog mig det hela. Det har du inte fattat än.
- Det fattar jag klart och tydligt, Chefen.
- Stjäl du av mig?
Chirinos hoppade till i stolen en gång till, och hans askgrå ansikte svartnade. Han blinkade förskräckt.
- Vad är det Chefen säger? Gud är mitt vittne...
- Det vet jag att du inte gör, sade Trujillo lugnande. Och varför stjäl du inte, fast du har makt att ge och ta? Av lojalitet? Kanske. Men framför allt av rädsla. Du vet att om du stjäl av mig och jag kommer på dig, så överlämnar jag dig åt Johnny Abbes Garcia som tar dig med sig till La Cuarenta, sätter dig på Tronen och bränner dig till aska innan han ger dig åt hajarna. Sådant som SIM-chefen och hans lilla skara tycker är roligt. Det är därför som du inte stjäl av mig. Det är därför som inte heller direktörerna, administratörerna, bokhållarna, ingenjörerna, veterinärerna, förmännen och så vidare och så vidare stjäl på företagen som du övervakar. Därför arbetar de punktligt och effektivt, och därför har företagen gått bra och förmerat sig och gjort Dominikanska republiken till ett modernt och välmående land. Förstår du nu?"
Landet genomsyras av intriger med en korrumperad polis och militär som följer Trujillos minsta vink. Trujillo "äger" landet och tar sig friheter med landets kvinnor, sina närmaste mäns fruar, ja alla kvinnor som han finner attraktiva och får alla att förstå att det är en ära att dela säng med "Välgöraren" och ingen kan ifrågasätta. Man tvingas se kvinnor förnedras, familjemedlemmar och vänner försvinna eller bli fängslade för att det ligger i politikens intresse. Planer smids för att göra slut på Trujillos envälde.
Utdrag ur boken:
"- Litar du på general Romàn? frågade han plötsligt för att tvinga sig att tänka på annat. Är det säkert att han står på vår sida. Fast han är gift med en brorsdotter till Trujillo och svåger till generalerna José och Virgilio Barcia Trujillo, Chefens favoriter och systersöner?
- Om han inte stod på vår sida, skulle vi sitta i La Cuarenta allihop vid det här laget sade Antonio de la Maza. Han står på vår sida, förutsatt att vi uppfyller hans villkor: att få se liket.
- Det är svårt att tro det, mumlade Tony. Vad har försvarsministern att vinna på det här? Han har allt att förlora.
- Han hatar Trujillo ännu mer än du och jag, replikerade De la Maza. Det gör många i den inre kretsen. Regimen är ett korthus. Det kommer att ramla ihop, ska du få se. Pupo har fått med sig flera militärer, de väntar bara på hans order. De kommer att få dem, och i morgon är det här ett annat land.
- Om Bocken kommer, ja, suckade Estrella Sadhalá i baksätet.
- Han kommer Turken, han kommer, upprepade löjtnanten än en gång."
Det är många namn i boken och till en början har jag svårt att hålla isär dem men allt längre man kommer i handlingen reder begreppen ut sig och de tre parallella handlingarna vävs samman.
Enligt Mario Vargas Llosas egna ord är det "inte en historiebok, därför har jag tagit mig många, många friheter... ... Jag har respekterat de grundläggande händelserna, men jag har bytt och ändrat många detaljer med avsikten att göra historien mer övertygande och jag har inte överdrivit."
Boken har filmatiserats och hade premiär år 2005. I rollistan ses bland andra, Isabella Rollilini, Paul Freeman och Tomas Milian. Länk till mer information om filmen - Bockfesten - IMDb.
Vill gärna se filmen men är osäker huvuvida en del våldsamma scener, speciellt i slutet av handlingen med grov tortyr har iscensatts. Beskrivngarna i boken är bland de grymmaste jag läst när det gäller tortyr och skulle nog inte kunna tänka mig att se detta även om jag vet att det är ett skådespel, då får det bli snabbspolning.
Min slutsummering blir att jag absolut rekommenderar boken, jag tycker den är välskriven med målande beskrivningar och en historia som gör att man vill fortsätta läsa för att få reda på hur det går.
Mario Vargas Llosa - inte det minsta kvinnlig ;)
Kommentarer
Postat av: lars
När skall jag entra den skönlitterära världen? Jag kanske skall börja med något lättläst och stegvis höja nivån.
Trackback